Helsingborg  2008-03-17

Följande artikel är skriven av Poul Witting, projektledare för Kultur i Bostadsområden i Helsingborg och Jens Frimann Hansen, Chef för Helsingörs Teater.

Kosmopolerna Helsingör – Helsingborg

Helsingör- Helsingborgs samarbete är i kris. Varken Helsingör eller Helsingborg engagerar sig i nämnvärd grad i vad grannlandet gör inom områden som utbildning, integration, handel, turism, näringsverksamhet, stadsutveckling, sport, kultur eller historia. Samarbetsprojekt som genomförs inom dessa områden är oftast av tillfällig karaktär och sporadiska. Viktigt undantag från detta är arbets- och bostadsförmedlingen, som delvis är en självreglerande marknad. Här har man varit duktiga på att lösa ett behov.

De två städerna är inte jämlika, vilket gör varje jämförelse svår. Helsingborg är tre gånger så stort som Helsingör. Helsingborg har av historiska skäl ett rikt kulturliv medan Helsingör mest kan ses som en handelsstad. Helsingborg har 150 restauranger och caféer medan Helsingör har 20 stycken. Men detta är under förändring. Båda städerna befinner sig mitt i en process. Från att tidigare ha varit hamn- och industristäder är nu både Helsingör och Helsingborg nu på väg in i en ny tidsålder. Det är en stor gåta varför de båda städerna inte har övervägt en gemensam strategisk planlösning.

Den gemensamma och parallella historien

Helsingör och Helsingborg har många exempel på gemensam historia.

  • Uppenbar är tiden före Roskildefestivalen 1658
  • Under andra världskriget hjälpte både svenska och danska antinazister judar att fly från nazisterna.
  • Stadsbilden i Helsingör har de senaste åren varit präglad utav svenskar.

Under 2006 anordnade de två städerna gemensamt kulturfestivalen Images of the Middle East. Jämfört med metropolerna Köpenhamn, Malmö och Göteborg har Helsingör och Helsingborg någon form av ” lillebrorkomplex ”. Både Helsingör och Helsingborg deltar i olika projekt och samarbetsforum där dagordningen dikteras av ovanstående metropoler. Helsingör- Helsingborg är dåligt synkade. Det är mer en regel än undantag att agendan i den ena staden är koordinerad med den andra. Endast i enkla fall förmår städerna att märkas på en  regional, nationell eller en internationell dagordning. Det är olyckligt. Inte minst för att de två städerna har en potential att markera sig internationellt.

Den andra staden

Kulturlivet och historien är i detta sammanhang särskilt intressant. Båda områdena har starka inslag av upplevelseekonomi och eventkultur. Detta kan bana väg för expansion inom andra sektorer som handel och turism. Både Helsingör och Helsingborg står särdeles starkt både på kultur- och historiesidan. Medeltiden är synlig i båda städerna. Dessutom har båda städerna varje år kulturhändelser som kan bidra med en stark profilering av Helsingör – Helsingborg på turistsidan.
Verkligheten de senaste tio åren har varit att aktiviteter och events har marknadsförts separat,  utan synkronisering med grannlandet. De få tvärgående projekt som har genomförts ( tex Images of the Middle East, Gränslösa dagar, Nordiska Filmdagar och Internationella gatuteater festivalen ) har antingen varit framgångsrika marknadsföringsmässigt, men inte innehållsmässigt eller tvärtom.
Interna strider mellan olika sektioner, saknad av feed-back, en ofta trög inåtvänd och samarbetsovillig kultursektor, en energifattig eventkultur och kortsiktiga handelsintressen har varit några av de största hindren.

 

Kosmopol eller terminal?

Helsingör/Helsingborg har historiskt sett alltid varit kosmopoler. All världens språk talas här. Men den kosmopolitiska aspekten har både utvecklats och ändrat sig. Många skepp har seglat härifrån ut i världen för att komma tillbaka och berätta för oss om exotiska platser.
E4 och E6 binder samman våra städer med en oändligt stor värld. Exotiska folkslag har hittat hit. Bosatt sig. Blandat sig med andra nationaliteter och har blivit en del av våra liv och vår verklighet. Men vad är det för en berättelse våra städer har gemensamt? Knutpunken, ACE-Links, HH-feries och Scandlines-terminalen, Kongevejen? Vad är det för berättelser som har skapats här?
Både i Helsingör och Helsingborg gör vi för lite för att förstå och stärka vår identitet gentemot omvärlden. Svenskar på väg över sundet efter billig sprit och jobb och danskar på jakt efter billiga bostäder i Sverige är de bilder vi alla känner igen. Men den bilden är alldeles för ytlig. Vi måste bort från det gränskontrollerade samarbetet, där vi bara expedierar människor snabbt vidare till något annat ställe. Vi vill tillbaka till det kosmopolitiska. I kosmopolen möter vi de andra, utväxlar kunskap och erfarenhet och lär oss om varandra.

Helsingör-Helsingborg samarbetet

Politikerna i Helsingör och Helsingborg bryr sig endast om den staden där de har blivit valda. Skulle man kunna tänka sig att politiker på båda sidor sundet reser sig upp och annonserar:  Vi vill samarbeta!
Vågar politikerna i Helsingör och Helsingborg att ta nästa steg? Vågar de påta sig ett seriöst ansvar för de två städernas framtid? De första små stegen är tagna inom kulturområdet. Men kultur bör också läggas in under den överordnande strategin när det gäller samarbetet mellan  Helsingör-Helsingborg.
I augusti 1628 sjösatte man i Stockholm skeppet Wasa. Det majestätiska skeppet kom aldrig till att utkämpa en enda strid, utan kantrade på sin jungfruresa i den Stockholmska skärgården. Så länge som Helsingör och Helsingborg arbetar på sina egna visioner var och en för sig riskerar samarbetet att på samma vis sjunka till botten i Öresund.